Nu börjar man verkligen känna av vardagen, den gråa vardagen då dagarna känns långa, men är ändå väldigt korta. Du går trött i mörkret till jobbet och går hem trött i mörkret! Det är väldigt mycket jobb och väldigt lite fritid!
Men jag sitter inte och säger att jag inte trivs, för det gör jag. Verkligen också.
Men det skulle inte skada att det hände någonting... Men det har man väl bara sig själv att skylla egentligen... att orken för tillfället inte finns! Allting blir vad man gör det till!
Bye for now
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar